Baloo gjorde Entré

och byggde en livslång vänskap

Att möta radarparet Maud Johansson och Marie Kühler är som att kliva in i ett rum fullt av solljus. Värmen dem emellan smittar av sig och det går inte att ta miste på hur mycket de två vännerna betyder för varandra. Det är som om de vuxit ihop under åren sedan det där första mötet på Länsteaterns scen 1984. Maud beskriver mötet och tillfället som ett avgörande vägskäl i livet. Hade det som hände där och då inte hänt så hade hennes liv med största sannolikhet sett helt annorlunda ut.

- Maud skulle göra en audition för vi sökte dansare till vår revy, berättar Marie entusiastiskt. Att hon var en duktig dansare såg vi ju direkt men inför sångtestet hade hon valt Streets of London… och hon var jättenervös.

Deras blickar möts och skrattet bubblar i dem. De minns tillsammans hur Marie som satt i juryn föreslog att Maud skulle sjunga något lite mer lättsamt, kanske rentav en barnvisa.

- Jag bestämde mig direkt och körde Baloos paradnummer ”Var nöjd med allt som livet ger”. Nervositeten släppte och ja, hade det inte varit för Baloo så hade jag inte varit där jag är idag, konstaterar Maud.

Sedan mitten av 80-talet har de sedan hängt ihop och det har blivit många revyer och ännu fler minnen. 1997 hade Marie bestämt sig för att hon ville starta en dansskola men hon ville inte göra det själv. Hon behövde en partner och över en kycklingbaguette på klassiska Café Palette ställde hon frågan till Maud. Maud sa ja.

De tog kontakt med Medborgarskolan och beslutade om ett samarbete kring dansskolan, där Marie hade det övergripande ansvaret och där Maud blev hennes partner. Efter en tid hittade de Badhuset på Fabriksgatan - den perfekta lokalen för ändamålet - och redan första terminen hade de 350 elever på dansskolan som med tiden fick namnet Entré.

- Fokus för oss har alltid varit dansglädje. Inget elittänk eller så, alla kan dansa och alla ska få plats, säger Marie och det finns plötsligt ett större allvar i hennes röst.

Det är viktigt det där med dansglädjen och att alla ska få höra dit. När Marie kände orken tryta 2007 för att skolan skulle drivas samtidigt som hennes egen karriär snurrade i snabb takt var det när att hela konceptet fick läggas ner, men när Maud sa att hon var villig att ta över och driva skolan vidare i samma anda så blev det ett självklart steg att ta.

- Jag håller i rodret sedan dess men känner ju alltid att jag har Marie med mig. Och händer det något särskilt så finns hon där som en trygg vän att bolla tankar med.

Det är lite som att intervjua ett gammalt gift par. De känner varandra utan och innan, fyller i varandras meningar och skrattar innan det roliga ens är sagt. Och när de dansar tillsammans är det en alldeles särskild känsla, då de vet exakt åt vilket håll den andra tänker ta nästa steg. Och kanske är det just det som gjort deras vänskap till en sådan succé, både privat och professionellt. Det, samt förmågan att vara nöjd - med allt som livet ger.

Text Camilla Danielsson